Damm me! Ligger inte alls ner.. Har inte alls ont i huvudet.. Jag sitter på en stor, obekvän soffa i skolan. Om två timmar och 15 min börjar min sista lektion, som håller på till fyra. Kan det bli bättre? JA!?! Fan tror jag håller på att gå i bitar av ensamhet.. Forever alone? No.. Jag vet inte vad jag känner eller vad jag tycker mer än att jag känner mig ensam o övergiven praktiskt sätt.. jag vet inte hur det blev såhär.. Övergiven? Vart kommer dessa tankar ifrån? Vart håller jag på att ta vägen? Kan jag inte få må bra? Inte må dåligt :o Skriver inte det här för att folk ska tycka synd om mig eller vara som en klippa i mörkret.. För egentligen behöver ja la någon som behöver mig. And where that person is i dont know.. Vill hem!!!!!